Kung Fu Rider

Grabbarna grus fick ett PS3 Move i julklapp av sin farmor och ett par spel till av sin farfar och hans fru. Ett av spelen heter Kung Fu Rider och är hysteriskt roligt att titta på! Svärmor var här igår på middag och barnen ville givetvis demonstrera sin nya leksak. Gissa om vi skrattade!

Spelet går ut på att man på kontorsstol eller liknande ska ta sig genom gatorna i Kina eller Japan eller något sånt. Givetvis möter man på hinder som man ska ta sig runt, över, under eller helt enkelt oskadliggöra med en round kick.

Uppe i bildens vänstra hörn syns en bild av spelkaraktärens ansiktsuttryck när man forslar honom mot målet, och minspelet framkallar mer än ett gapskratt. Ganska ofta går det så här – den stackars gubben flyger all världens  väg. Men det är inte skadeglädje när det inte är riktiga människor som slår sig halvt fördärvade?

Jag kan verkligen rekommendera och

Annonser

kick my ass

Sonen A (8½ år) har sjungit Bon Jovi idag. I hans tolkning lät Living on a prayer så här:

”Whoo, living on a prayer! Kick my ass, we’ll make it I swear”

Tja, att hålla handen kanske är förlegat. Jag är bara en gammalmodig morsa, så vad vet jag?

Det kanske skrivs om fler kids som beter sig som mina? , , ,


godaste chokladen finns i Norge

Stratos.

Jag kan verkligen inte förstå att den inte finns i Sverige, så när jag åker hit köper jag alltid med mig lite hem – men jag köper alltid för lite. Oavsett hur mycket jag tar med mig. Det som är lite lustigt är att jag inte är någon chokladmänniska. Jag köper väldigt sällan choklad om jag ska äta godis, men just Stratos… Jag kan inte motstå. Här har de kört en reklamfilm för Stratos som jag fick visat via youtube. Min yngste, A, skrattade så han grät och jag måste bara dela med mig:

Andra kanske också bloggar om , , , ,


coolaste kommentaren

Jag och barnen åt middag hos vänner igår, och deras söner är ett år äldre än vår O samt jämgammal med vår A. När vi satte oss ner för att äta efterrätt och det tog lite tid för storkillarna att komma ner sa våra vänners sjuåring med en helt underbar logik:

-Mamma, alltså, vi äger ju inte det här huset. Det gör ju du och pappa. Då är ju jag liksom gäst här jag också och då borde jag väl få kunna börja ta efterrätt nu?

Vad gör man? Jo, tittar på lintotten med spjuvret som glittrar i ögonen och bara skrattar. Men jag förstår honom, för efterrätten var väldigt god.

Andra bloggare kanske också skriver om , ,, ,


välj rubrik själva!

Alternativ 1: Nu är jag nästan lite kär!
Alternativ 2: Snudd på ett fjortis-inlägg

(Jag kan inte ens enas med mig själv om vilket alternativ som passar bäst, för ibland känns det som om min passion för vissa serier – speciellt den här – övergår i någon form av besatthet. Tack och lov är den bara periodisk. Nu över till inlägget)

Supernatural, serien som jag just nu frossar i, den har baske mig allt. De två hunkiga (får man skriva så nuförtiden/när man passerat 30/närman varit gift i över tio år?) skådisarna Jared Padalecki (även sedd i Gilmore GIrls, en annan av mina favoritserier) och Jensen Ackels gör verkligen inte serien sämre.

Först en seriös bild, det skadar ju aldrig:

Men jag råkade ramla över den här bilden också…


och då flög seriositeten till skogs. Som ni ser.

Men, åter till ämnet. Det var inte tanken att det här inlägget skulle vara ett fjortisinlägg om två läckra skådisar, utan jag vill göra er uppmärksam på en helt underbar scen från extramaterialet på säsong fyra. Det är taget från avsnittet ”Yellow Fever”, och missa inte kameramannens (eller vems det nu är) skratt i bakgrunden!

Andra kanske också bloggar om , , , , , ,


bästa 10-årskalaset ever!

På söndag fyller O hela 10 år (vart har tiden tagit vägen?) och eftersom jag har fått toknog av att ha kalsen hemma så bestämde jag enhälligt ganska tidigt att här skulle minsann inget kalas vara i hemmet. Så, vad kunde vi hitta på då? Flera av kalasen som cirkulerat i klassen hade varit på bowlinghallen, Leo’s lekland, Lazer Game och andra platser för de som liksom vi inte ville ha kalsen hemma. Alltså pitchade jag idéen att ha ett biokalas. O tyckte det var en kanonidé. och bjöd in sju av sina kompisar. En kunde inte komma, men igår gav sig jag och maken iväg till Luleå med sju förväntansfulla ungar för att se Göta Kanal 3 – födelsedagsbarnets val, själv är jag allergisk mot den typen av filmer. Jag får utslag över hela kroppen och säkerligen andnöd också om jag tänker till. Hur kunde då detta bli det bästa kalaset ever? Jo, kidsen och maken fick gå på Göta Kanal 3, och själv smet jag in i en annan salong och såg ”Did you hear about the Morgans”. En alldeles lysande lösning om du frågar mig!

Okej, det här kanske inte är den mest geniala film jag någonsin sett. Den kanske inte kommer att vinna sju Oscarstatyetter eller bli en odödlig film som hyllas av generation efter generation. Men det är definitivt en alldeles utmärkt förströelse en kväll när man vill gå på bio och se något lättsmält. Visst, som de flesta filmer i den här genren är den en gnutta förutsägbar, men vad spelar det för roll? Den här filmen går man inte och ser för att bli överraskad. Man går för att se en ”feel good-movie” och ingenting annat. Och det är precis det man får. Okej, jag skrattade inte så jag grät, men det var inte det jag var ute efter heller. Att jag sedan personligen är väldigt förtjust i Sarah Jessica Parker har väl kanske inte riktigt med saken att göra, men jag tycker hon är toppen, helt enkelt. Och jag blir inte besviken här heller.

Men största vinsten var att jag slapp se Göta Kanal 3. Jag hade avskytt varenda sekund av den.

Andra bloggare kanske också skriver om , , , , , ,


tips till dig som INTE vill sova

Läs ”Ketchupmamman – Saker jag inte vågat berätta för BVC”.

Jag sov väldigt få timmar natten till igår och tänkte att jag skulle slumra en stund på eftermiddagen istället. En bok brukar i vanliga fall få mig att slappna av väldigt bra, och eftersom min yantramatta har precis samma effekt tänkte jag att det måste vara en ypperlig kombination. Det hade det säkert varit om inte boken fått mig att skratta så att jag grät och så att piggarna på yantramattan gjorde alldeles för ont i huden på ryggen. Alltså, jag har inte läst en roligare bok på år och dag. Jag visste att hennes blogg är helt underbart underhållande, men boken, den är nästan snäppet bättre. Hur nu det är möjligt.

Än så länge har jag gett bort en bok till en väninna och behållit en för mig själv. Näst på tur står min väninna i Italien som bara MÅSTE få ett exemplar, och jag kan definitivt tänka mig en och annan som behöver den här boken i födelsedagspresent ett år. Om handeln utser årets julklapp utser jag årets födelsedagspresent till alla blivande, ickeblivande eller varande mammor där ute.  Och pappor.

(Nej, det här är inte ett reklaminlägg. Jag ÄLSKAR verkligen boken så här mycket!)

Andra bloggare kanske också skriver om , , , ,