what’s been going on, part II

Jag glömde ju nästan det viktigaste. Den otroligt segdragna renoveringen har tagit ett helt gäng steg framåt. Vi har mosaik i grått och vitt istället för tråkig vitt kakel, det stora, klumpiga köksbordet är utbytt mot ett litet, väldigt nätt, vägghängt bord med svarta stolar. Bordet passar för max fem personer, blir vi fler är det matsalsbordet i vardagsrummet som gäller. Golvet är lagt i hall och kök, ett mörkt golv från IKEA. Köksbänkarna är utbytt från horribelt vitt laminat och plåt till ekskivor och en nedsänkt, rund diskho för att få så mycket bänkyta som möljigt. Kök och hall är målat i en mycket diskret grå nyans och golvlisterna är utbytta från bruna, släta, intetsägande katastroflister till vita lite roligare sådana. Vi har massor kvar att göra, men det känns verkligen som att det tar sig. Nu ska vi bara försöka bli av med kökssoffan och 50-talsskåpet som står i sovrummet. De passar inte in, och även om de har affektionsvärde för mig så kan jag inte behålla dem bara för det.

Hela rensningsprocessen i klädkramrarna, lådor och skåp har gett mig en känsla av frid och renhet. Jag har kastat massor, och jag kommer säkert att ångra mycket av det. Men men, ibland måste jag bara. Jag känner mig lättare, det jag har kvar är saker som jag verkligen VILL ha kvar, saker som betyder något för mig. Resten är borta. Jag vågar inte tänka på hur många säckar med skräp som min man får köra till soptippen i morgon.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s